Lionel Richie

Född 1949 i Tuskegee, Alabama, växte Lionel Richie upp i en miljö präglad av soul och rhythm and blues (R&B) innan han i slutet av 1960‑talet gick med i gruppen Commodores, en funk- och soulgrupp knuten till Motown, där han successivt etablerade sig som balladförfattare och huvudsångare. Med Commodores medverkade han på en rad studioalbum under 1970‑talet och inledde därefter en solokarriär i början av 1980‑talet med albumen “Lionel Richie” (1982), “Can’t Slow Down” (1983) och “Dancing on the Ceiling” (1986), som etablerade ett uttryck där pop, R&B och romantiska ballader förenas. Parallellt skrev han även för andra artister, bland annat låten “Lady” till Kenny Rogers, och spelade in duetten “Endless Love” med Diana Ross 1981. Efter en mer tillbakadragen period gjorde han comeback under 1990‑ och 2000‑talen med album som “Louder Than Words” (1996), “Renaissance” (2000) och “Just Go” (2009), för att senare återbesöka sitt material i en country‑pop‑tappning med “Tuskegee” (2012). Aktiv på scenen växlar Lionel Richie mellan internationella turnéer, tillfälliga samarbeten och tv‑framträdanden, och hans bana präglas av att R&B‑ballader, melodisk pop och ett låtskrivande fokuserat på röst och harmonier förblir centrala i hans konstnärliga identitet.