Transglobal Underground

Uppkommet i London i början av 1990‑talet kring Tim Whelan och Hamilton Lee, utvecklade Transglobal Underground från start en kollektiv och föränderlig formel där elektronik, dub, rock, diasporiska percussioner och traditioner från Nordafrika, Mellanöstern, Sydasien och Balkan möts. Transglobal Underground hör till world‑fusion‑ och Asian Underground‑strömningarna, med ett sound byggt på klubbrytmer, melodilinjer lånade från flera repertoarer och en ständig förkärlek för kulturell blandning. Efter singeln "Temple Head" 1991 gav gruppen ut Dream of 100 Nations (1993), International Times (1994) och Psychic Karaoke (1996). De tidiga albumen är nära förknippade med Natacha Atlas närvaro; hennes röst präglade länge Transglobal Undergrounds identitet innan hon fortsatte sin solokarriär. Genom åren har projektet förblivit öppet för många musiker och samarbeten, bland andra Johnny Kalsi, TUUP, Sheema Mukherjee och Fanfara Tirana, med vilka Transglobal Underground spelade in Kabatronics 2013. Diskografin inkluderar också Rejoice Rejoice (1998), Yes Boss Food Corner (2001), Moonshout (2007) och Walls Have Ears (2020), som förlänger denna hybrida estetik mellan sound‑system‑kultur, urban folkmusik och transnationell musik.