The Human League

Bildat i Sheffield i norra England föddes The Human League 1977 runt Martyn Ware, Ian Craig Marsh och sångaren Philip Oakey, inledningsvis influerade av experimentell elektronisk musik och den framväxande new wavens estetik. De första albumen, “Reproduction” (1979) och “Travelogue” (1980), placerade The Human League i ett minimalistiskt synthpop‑register, präglat av kalla texturer, mekaniska rytmer och texter centrerade kring stadslivet. Efter Ware och Marshs avhopp 1980 omformade Oakey gruppen genom att ta in Joanne Catherall och Susan Ann Sulley, vilket förde The Human League mot en mer melodisk elektronisk pop präglad av vokalharmonier och ett visuellt bildspråk inspirerat av mode och klubbar. Albumet “Dare” (1981) markerade detta skifte med ett mer direkt synthpop‑skrivande, följt av “Hysteria” (1984) och “Crash” (1986), där sistnämnda kännetecknades av produktion inriktad mot samtida R&B. 1990‑talet såg en återgång till en mer syntetisk formel med “Romantic?” (1990) och “Octopus” (1995), medan “Secrets” (2001) och “Credo” (2011) förlängde denna linje mellan elektronisk pop, dance och new wave. Numera, centrerat kring trion Oakey, Catherall och Sulley, förblir The Human League knutet till de brittiska pop‑ och elektroniska scenerna med frekventa konserter och sceniska tolkningar av sitt synthpop‑repertoar.