Sud Sound System

Ursprungligen från Salento, i närheten av Lecce, i slutet av 1980‑talet utvecklade Sud Sound System redan från 1989 en formel som förenar jamaicansk raggamuffin och dancehall-reggae med syditalienska språk och rytmer, särskilt salentinsk dialekt, pizzica och vissa inslag av tarantella. Gruppen var först aktiv i sound system-kretsar, sociala center och den italienska alternativscenen och väckte uppmärksamhet med maxisingeln Fuecu/T’a sciuta bona 1991, för att sedan förfina sin identitet på Comu na petra (1996), där mötet mellan reggae och lokala traditioner blir centralt. Kollektivet, vars kärna stabiliserades kring Don Rico, Nandu Popu och Terron Fabio, fortsatte i samma spår med Reggae party (1999), Musica musica (2001) och Lontano (2003), ett album som belönades med en Targa Tenco i kategorin verk på dialekt. Genom åren har Sud Sound System även samarbetat med artister som Neffa, General Levy, Luciano, Richie Stephens och Riva Starr, samtidigt som de behållit sin koppling till den salentinska scenen genom produktioner och parallella projekt. Albumen Dammene ancora (2008), Ultimamente (2010), Sta tornu (2014), Eternal Vibes (2017) och Intelligenza naturale (2024) förlänger ett repertoar där social medvetenhet, festkultur och territoriellt förankring möts.