Pauline Croze

Född i Noisy-le-Sec i Seine-Saint-Denis gör Pauline Croze sig gällande i mitten av 2000-talet på den franska sångscenen med ett intimt skrivande och en stil som blandar pop, folk och soul-inslag, bärt av en smidig röst och en tydlig förkärlek för dämpade rytmer. Hon upptäcktes i tidigt 2000-tal och gjorde bland annat framträdanden på Transmusicales i Rennes 2003 och i CQFD-programmet hos Inrockuptibles 2004, innan hon ökade antalet öppningsakter på franska scener. Pauline Croze gav 2005 ut sitt första självbetitlade album, följt av Un bruit qui court 2007 och Le Prix de l’Eden 2012, i en kontinuitet där sången öppnas för mer varierade arrangemang utan att bryta med en form av melodisk återhållsamhet. År 2016 utforskar Croze det brasilianska repertoaret med Bossa Nova, ett franskspråkigt coveralbum som förlänger hennes intresse för musik med mjuka pulsar och tydliga harmonier. Efter att ha grundat sitt skivbolag Vilmamusica 2017 släpper hon Ne rien faire 2018, följt av Après les heures grises 2021, där hennes skrivande präglas av en mer samtida produktion, genomsydd av diskreta urbana och elektroniska inslag. Under sin karriär har Pauline Croze också samarbetat med artister som Arthur H, Ben Mazué eller Julie Depardieu, samtidigt som hon förblir trogen sin låtkomposition och scen.