Oumou Sangaré

Född i Bamako 1968 knyter Oumou Sangaré an till wassoulou‑traditionen, musiken från södra Mali som hon fört in i en samtida form där sång, kalebass, percussion, gitarrer och kvinnokörer vävs samman. Dotter till sångerskan Aminata Diakité började hon sjunga tidigt och turnerade som tonåring med Djoliba Percussions innan hon gav ut Moussolou 1990 — ett album som först etablerade henne i Mali och senare internationellt. Hennes karriär fortsatte med Ko Sira (1993), Worotan (1996), Oumou (2003) och Seya (2009), i en estetik där de traditionella wassoulou‑rytmerna möter bredare arrangemang utan att förlora sitt lokala ursprung. Oumou Sangarés texter tar ofta upp kvinnors villkor, tvångsäktenskap och polygami — teman som varit centrala i hennes repertoar sedan början. Hon har uppträtt på scener i Afrika, Europa och Nordamerika och samarbetat med bland andra Herbie Hancock och Tony Allen. Med Mogoya (2017), Acoustic (2020) och Timbuktu (2022) fortsätter hon ett arbete som förbinder maliskt arv, personlig låtskrivning och öppenhet mot andra produktionsformat.