Nuttea

Tidigt bosatt i Parisområdet efter en barndom på Guadeloupe etablerade sig Nuttea, även känd som Daddy Nuttea, under 1990-talet på den franska sound system-scenen, i gränslandet mellan reggae, ragga och dancehall. Med rötter i den karibiska sound system-kulturen finslipade Nuttea sin stil i parisiska klubbar och vid fester genom att utveckla ett melodiskt sångsätt mixat med ett mer rytmiskt frasering, karaktäristiskt för frankofon ragga. Hans första inspelningar och mikrofonframträdanden tillsammans med kollektiven nära Raggasonic-rörelsen placerade honom i ett musiklandskap som då höll på att formas mellan rap och reggae. Utgivningen av albumet Un signe du temps 1998 markerade ett viktigt steg genom att öppna upp hans reggae för R&B- och popinfluenser, medan Urban Vibes 2004 förlängde denna utforskning av mer urbana och elektroniska format. Under 2000- och 2010-talen växlade Nuttea mellan soloprojekt, bidrag till kompileringar och samarbeten med olika artister från den franska rap- och reggae-scenen, samtidigt som han förblev förknippad med en estetik där sound system-kultur, karibiskt arv och att skriva på franska utgör centrala inslag i hans konstnärliga bana.