Jean-Louis Aubert

Fransk gitarrist, sångare och låtskrivare, Jean‑Louis Aubert föddes i Nantua (Ain) 1955. Han slog igenom i slutet av 1970‑talet på den parisiska rockscenen då han var med och grundade gruppen Téléphone, där han blev en av rösterna och bandets leadgitarrist fram till splittringen 1986. Efter denna betydelsefulla period i grupp utvecklade han en solokarriär och utforskade melodisk rock med introspektiva texter och ett rakt sound som pendlar mellan elektrisk energi och mer avskalade format. Hans första fullängdsalbum under eget namn, “Bleu Blanc Vert” (1989), inledde en rad skivor där en alltmer personlig författarröst växte fram, bland andra “H” (1993), “Stockholm” (1997), “Comme un accord” (2001), “Ideal Standard” (2005), “Roc’éclair” (2010), “Les parages du vide” (2014) — inspirerat av Michel Houellebecqs poesi — och “Paradis City” (2019). På scen växlar Aubert mellan rockturnéer med bandet och mer nedtonade konstellationer, spelar både i stora hallar och i mindre sammanhang och samarbetar ibland med andra musiker inom fransk chanson och rock. Mitt på 2010‑talet deltog han också i återföreningsprojektet Les Insus ?, vilket förlängde Téléphones arv samtidigt som han upprätthöll en regelbunden soloverksamhet.