Eric Le Lann

Éric Le Lann, född 1957 i Plœuc‑sur‑Lié i Côtes‑d’Armor, etablerade sig på den franska jazzscenen i slutet av 1970‑talet efter att ha flyttat till Paris och vunnit första pris i Concours national de jazz de La Défense 1979. Som trumpetare och kompositör utvecklade han ett musikaliskt språk förankrat i bop och post‑bop, med ett rakt, melodiskt sound som ofta lutar lika mycket åt ballad som åt mer nerviga, energiska former. Under 1980‑talet spelade han tillsammans med bland andra René Urtreger, Henri Texier, Martial Solal och Pepper Adams, innan han ledde sina egna kvartetter och kvintetter; han har även verkat inom filmvärlden som musiker och kompositör. Hans diskografi som ledare eller medledare präglar denna bana: Night Bird (1983), New York (1989), Éric Le Lann joue Piaf Trenet (1990), Portrait in Black & White (duo med Martial Solal, 2000), I Remember Chet (2013) — en triohyllning till Chet Baker — och Life on Mars (2015) med Paul Lay. Le Lann har också utforskat mer öppna format, från akustisk duo till en mer elektrisk jazzfusion med Le Lann Top 2007, och han har förblivit verksam på klubb‑ och festivalscener samt i filmprojekt.