Electric Universe

Lanserat i Hamburg 1991 av Boris Blenn och Michael Dressler, etablerade sig Electric Universe tidigt inom den tyska psytrance-scenen. Projektet knyter an till goa-trancens arv och en mer direkt psykedelisk trance, byggd på kosmiska melodier, snabba sekvenser och ett konstant rytmiskt spänningsfält. Första EP:n, Solar Energy, gavs ut i början av 1990‑talet på Spirit Zone och banade väg för One Love 1995. Efter Michael Dresslers avhopp 1997 fortsatte Boris Blenn Electric Universe ensam och utvecklade ett mer markerat ljud, dokumenterat på Stardiver (1997) och Blue Planet (1999), där samarbetet med Roland Wedig framträder — han medverkade även vid vissa liveformat. Electric Universe förekom därefter regelbundet på trance‑fester i Tyskland och senare på den internationella psytrance‑scenen. Diskografin utökades med Divine Design (2000), Unify (2002), Cosmic Experience (2004), Silence in Action (2006), Burning och Sonic Ecstasy (2008), Higher Modes (2011), Journeys Into Outer Space (2014), Nebula (2015) och Sacred Geometry (2022). Genom dessa utgivningar behåller Electric Universe en estetik av melodisk, energisk och rymdorienterad psytrance, ibland genomsyrad av breakbeat‑element och gitarrslingor.