El Último De La Fila

Grundat i Barcelona i mitten av 1980‑talet samlade El Último De La Fila sångaren Manolo García och gitarristen Quimi Portet, som tidigare spelat tillsammans i banden Los Rápidos och Los Burros. Inplacerat i den post‑Movida‑rörelsen inom spansk rock utvecklade duon en formel som blandade poprock, new wave‑inslag, medelhavspåverkan och element hämtade från rumba och flamenco, bärande av en mycket igenkännbar röst och texter som är både vardagliga och introspektiva. Gruppen gjorde sig känd med albumet “Cuando la pobreza entra por la puerta, el amor salta por la ventana” 1985 och befäste sin ställning med “Enemigos de lo ajeno” (1986) och “Como la cabeza al sombrero” (1988), som placerade El Último De La Fila på Spaniens stora scener. Karriären fortsatte i början av 1990‑talet med “Nuevo pequeño catálogo de seres y estares” (1990), “Astronomía razonable” (1993) och “La rebelión de los hombres rana” (1995), vilket markerade en utveckling mot mer genomarbetade arrangemang och ett mer kontemplativt låtskrivande. Aktivt fram till slutet av 1990‑talet förknippas El Último De La Fila fortfarande med en viktig period i spansk poprock, innan Manolo García och Quimi Portet gick vidare med var sina soloprojekt.