Zaïko Langa Langa

Zaïko Langa Langa grundades i Kinshasa i december 1969 i kölvattnet av Bel Guide National. Gruppen hör till den kongolesiska rumban men för den samtidigt mot ett mer nervöst format som fokuserar på gitarrer, percussion och sebene, utan en dominerande blåssektion. Föreställt som ett kollektiv av unga musiker, etablerade Zaïko Langa Langa under 1970-talet en urban estetik knuten till Kinshasas ungdom och populariserade cavacha-rytmen, förknippad med trummisen Meridjo Belobi, innan man i början av 1980-talet införde formen med atalaku, som blev vanlig i kongolesisk musik. Zaïkos bana präglas också av många avhopp och omformningar, med passage av sångare och musiker som Papa Wemba, Félix Manuaku Waku, Bozi Boziana och Bimi Ombale, och från 1981 kom ledningen att snävas in kring Jossart N’Yoka Longo. Diskografin innehåller bland annat Non Stop Dancing (1974), Zekete Zekete 2e Épisode (1983), Nippon Banzai (1986), Ici Ça Va... Fungola Motema (1990), Avis de Recherche (1995) och Sève (2019). Närvarande i Kinshasa, i Centralafrika, i Europa och i de kongolesiska diaspororna utvecklar Zaïko Langa Langa en snabb, dansant och körartad rumba i skärningspunkten mellan soukous och ndombolo.