Chris Brokaw

Född i New York 1964 har Chris Brokaw sedan slutet av 1980‑talet rört sig mellan indie rock, slowcore, post‑rock, folk och experimentell musik, både på gitarr och trummor. Efter en tid vid Oberlin College gjorde han sig först känd som trummis i Codeine, ett centralt slowcore‑band, på LP‑skivorna Frigid Stars (1990) och Barely Real (1992), innan han återgick till gitarren i Come, som han bildade med Thalia Zedek. Comes album 11:11 (1992), Don’t Ask, Don’t Tell (1994), Near‑Life Experience (1996) och Gently, Down the Stream (1998) förde vidare ett spänt, abrasivt och melodiskt låtskrivande, hämtat både ur post‑punk och 1990‑talets amerikanska rock. Parallellt och som soloartist har Brokaw utvecklat ett öppnare repertoar, ibland instrumentalt, med akustiska stämningar, långa elektriska avstickare och låtformat, till exempel på Red Cities (2002), Wandering as Water (2003), Incredible Love (2005), Canaris (2008), Gambler’s Ecstasy (2012), The Periscope Twins (2015) och Puritan (2020). Hans bana innefattar även Pullman, The New Year och Dirtmusic med Chris Eckman och Hugo Race samt samarbeten med Geoff Farina, Evan Dando, Thurston Moore och Rhys Chatham. Brokaw komponerar också för film och scen, bland annat till i was born, but... (2004), Road (2011) och Now, Forager (2014).