Dan Berglund

Född i Helsingfors i Finland 1954 och länge bosatt i Göteborg, tillhör Dan Berglund den nordiska visetraditionen, mellan sångförfattare, akustisk folkmusik och socialt skrivande. Aktiv sedan mitten av 1970-talet uppträder Berglund i sammanhanget av den svenska prog-rörelsen, en scen där politiskt engagemang, folklig förankring och oberoende från dominerande kretsar möts. Hans första album, En järnarbetares visor, gavs ut 1975, följt av Dan Berglund sjunger Rudolf Nilsen 1977 och Den stora maskeraden 1979. Efter en paus återvänder han med Vildmarken 1987, där budskapet blir mindre direkt politiskt, och sedan Mina herrar 1999. Berglund fortsätter sedan med en mer regelbunden linje med Såna som vi... 2007, Allt är idioternas fel 2011 och Liv och dikt 2024. Hans repertoar vilar på en nyktr röst, texter i förgrunden och ett vanligt sparsamt ackompanjemang, i en estetik där samhällskronik, poesi och berättelse blandas. Kopplad till Göteborgs musikaliska historia samtidigt som han behåller sina finsk-svenska rötter, fortsätter Dan Berglund att cirkulera ett repertoar som formats på scenen och över tid.