Béla Fleck

Född i New York 1958 etablerade sig Béla Fleck redan i slutet av 1970‑talet som banjospelare genom att utforska gränsområdena för traditionell bluegrass. Efter sitt första soloalbum Crossing the Tracks (1979) rörde han sig i Bostons progressiva scen och anslöt sig i början av 1980‑talet till den newgrass‑grupp som var New Grass Revival; under denna period förfinade han ett uttryck som förenar bluegrass, country och jazzinfluenser. Bosatt i Nashville grundade han 1988 Béla Fleck and the Flecktones, en konstellation där banjon möter jazzfusion, funk och improviserad musik, dokumenterat bland annat på Flight of the Cosmic Hippo (1991). Parallellt gjorde han ett betydande arbete som solist och i mindre ensembler: från Drive (1988), inriktat på bluegrass, via Perpetual Motion (2001), vigd åt transkriptioner av klassiskt repertorium, till Throw Down Your Heart (2009), som vände sig mot afrikanska traditioner. Löpande samarbeten med Edgar Meyer, Zakir Hussain och banjisten och sångerskan Abigail Washburn — med vilken han gav ut ett duoalbum 2014 — har fört honom till scener på jazz‑, klassiska‑ och folkfestivaler. Med Juno Concerto (2017) och Bluegrass Heart (2021) fortsätter Béla Fleck denna rörelse mellan orkestrar, akustiska ensembler och elektrifierade grupper, vilket gör banjon till ett instrument som är närvarande i skiftande stilistiska sammanhang.