Burning Spear

Född i Saint Ann’s Bay på Jamaicas nordkust utvecklar Winston Rodney, känd som Burning Spear, musik rotad i roots-reggae och rastafari-andlighet. Projektet bildades ursprungligen som en vokaltrio i slutet av 1960‑talet kring Burning Spear, Rupert Willington och Delroy Hinds, och spelade in för skivetiketten Studio One, med albumet "Studio One Presents Burning Spear" (1973) följt av "Rocking Time" (1974). Samarbetet med producenten Jack Ruby blev en vändpunkt med "Marcus Garvey" (1975) och dess dubversion "Garvey’s Ghost" (1976), följt av "Man in the Hills" (1976) och "Social Living" (1978), som etablerade Burning Spear på den internationella roots-reggaescenen. Buren av en röst med nästan inkantatoriskt frasering byggde Burning Spear upp en stil med långsamma tempoväxlingar, repetitiva basgångar, percussion inspirerad av nyabinghi-rytmer och återhållsamma blåsarrangemang, till stöd för texter om Marcus Garvey, afrikansk historia och vardagslivet i Jamaica. Från "Hail H.I.M." (1980) till "Jah Is Real" (2008) fortsatte Burning Spear sitt regelbundna studiobaserade arbete samtidigt som han utvecklade en stark scennärvaro där låtarna utökas till långa kollektiva versioner.